Ni kan sluta undra
Jag var skeptisk redan innan på att någon skulle nappa på mitt skivtips. Blev inte mindre skeptisk när jag upptäckte att jag glömde skriva vad plattan hette. Så alla som suttit och kronologiskt arbetat er igenom Spotifys låtkatalog kan sluta upp med det nu. 1900 - 1900 är det som gäller. Vad det betyder? Inte fan vet jag. Är det viktigt? Kanske.
Höj!
Höj!
En mängd delar gör inget fullkomligt
Jag har allt och inget att skriva idag. Mest vill jag kanske bara vräka ur mig så mycket skit jag bara orkar så jag slipper gå en tolv rundor lång boxningsmatch med mitt huvud inatt när jag istället borde sova lika tungt som ett släggkast från en forntida tjeckoslovakiska. För att gå tillväga likt en NO-uppgift så lägger jag härmed fram en hypotes om att det lär sluta med att jag vräker ur mig skit här för att sedan gå den där tunga boxningsmatchen och förlora på knock out i femte ronden och sedan känna av den smällen när jag vaknar imorgon. Facit finner jag imorgon.
Utöver att jag ville vräka ur mig goja så ville jag även tipsa om en skiva som jag inte ens vet om den är bra än. Två lyssningar räcker förstås inte till för att man ska kunna vara rättvis, men likförbannat tipsar jag om skivan. Varför vet jag inte, tror inte ens att folk uppskattar det. Fast tanken på att någon faktiskt skulle gilla det är fräck så jag ger det chansen. Skivan släpptes förra året och är något soloprojekt med trumslagaren Christian Gabel (Thåström, Ossler, Bob Hund(hoho, svårt att lista ut hur jag upptäckte det här)). Instrumentalt dessutom. Får känslan av att jag rör mig när jag hör musiken, och då menar jag inte rör mig på det där jobbiga sättet som att springa eller liknande, utan på ett mer harmoniskt sätt. Plattan finns på Spotify och i min skivsamling innan veckan är slut. Skönt att slippa reklamavbrott med DiLeva i fortsättningen. Nåja, kolla upp det.
Den här helgen har jag varit chaufför. Ackompanjerad av zigenarpunkarna Gogol Bordello i stereon har jag avklarat många tuffa resor och konstaterat att helvete vad mycket tråkigare det är att vara fyllechaffis. Hann med ett kort besök på Combi och medan jag stod och avnjöt ett glas vatten så lyckades jag klura ut ekvationen som hänger som ett illaluktande skynke tvärsöver hela taket därinne.
Combiekvationen: Dålig musik * 3nv = sdd
nv=normal volym sdd=sup dig döv
Så funkar det. Därför funkar det inte att dricka vatten. Jag gick därför ut till bilen igen och försvann gungandes till bra musik på en volym tre gånger högre än normalt. Det resulterar snarare i ett lyckorus. Björn och Thomas påstod faktiskt att det inte behövs någon alkohol för att känna rus när man lyssnar på Gogol. Bra det.
God natt.
Utöver att jag ville vräka ur mig goja så ville jag även tipsa om en skiva som jag inte ens vet om den är bra än. Två lyssningar räcker förstås inte till för att man ska kunna vara rättvis, men likförbannat tipsar jag om skivan. Varför vet jag inte, tror inte ens att folk uppskattar det. Fast tanken på att någon faktiskt skulle gilla det är fräck så jag ger det chansen. Skivan släpptes förra året och är något soloprojekt med trumslagaren Christian Gabel (Thåström, Ossler, Bob Hund(hoho, svårt att lista ut hur jag upptäckte det här)). Instrumentalt dessutom. Får känslan av att jag rör mig när jag hör musiken, och då menar jag inte rör mig på det där jobbiga sättet som att springa eller liknande, utan på ett mer harmoniskt sätt. Plattan finns på Spotify och i min skivsamling innan veckan är slut. Skönt att slippa reklamavbrott med DiLeva i fortsättningen. Nåja, kolla upp det.
Den här helgen har jag varit chaufför. Ackompanjerad av zigenarpunkarna Gogol Bordello i stereon har jag avklarat många tuffa resor och konstaterat att helvete vad mycket tråkigare det är att vara fyllechaffis. Hann med ett kort besök på Combi och medan jag stod och avnjöt ett glas vatten så lyckades jag klura ut ekvationen som hänger som ett illaluktande skynke tvärsöver hela taket därinne.
Combiekvationen: Dålig musik * 3nv = sdd
nv=normal volym sdd=sup dig döv
Så funkar det. Därför funkar det inte att dricka vatten. Jag gick därför ut till bilen igen och försvann gungandes till bra musik på en volym tre gånger högre än normalt. Det resulterar snarare i ett lyckorus. Björn och Thomas påstod faktiskt att det inte behövs någon alkohol för att känna rus när man lyssnar på Gogol. Bra det.
God natt.
