Den alternativa synen på en frukt

Energisk musik framkallar en känsla som inte är sann. Jag är inte pigg men nu sitter jag likförbannat här och studsar ikapp med trallvänlig musik och har det faktiskt ganska bra. Jag planerar för framtida trevligheter och om alla bollar som är i luften just nu landar i rätt hål, precis som på lilla sportspegeln, så kommer jag ha det trevligt i framtiden. Jag lever med tron, det duger ikväll. Låtar som sjungs på svenska behöver inte vara lika bra som andra låtar för att vara bra. Haltar logiken? Bra. Även jag småhaltar, fjärde raka dagen med träningsvärk idag. Blir nog till att ringa försäkringskassan imorgon ifall det inte blir bättre. Alternativt lägga mig på latsidan ett halvår igen. Den meningen fick energin i mig att pysa ut lika snabbt som ur en pruttkude och jag satt förlamad några sekunder och tänkte på att sova. Länge. När jag tog det vidare några steg och funderade på att tejpa fast kudden runt huvudet för att sedan bege mig till jobbet, ja då kände jag att det var dags att försvinna in i verkligheten igen.

Idag är jag en okoncentrerad lyssnare när det gäller musiken. Just nu drar jag det till sin spets genom att lyssna på ett band som jag skrattade åt i högstadiet. The Vandals. De är sjuka i huvudet. Albumet Hitler's bad, Vandals good skvallrar nog om detta. Jätteroliga emellanåt och det här är ingen fullkomlig dag så då behöver inte musiken vara det heller. Något som däremot är fullkomligt är katastrofen i köket därnere. Kolsyran är slut så jag kan inte gå ner och dricka vatten så fort jag känner mig rastlös. Istället har jag tagit upp mitt spindelharpanspelande. Hur givande är det tror ni (om man är lika långsökt som jag blev i efterhand kan man få det till en ordvits)?

Fredag imorgon. Det naturliga steget vore att borra ner huvudet i kudden så hårt att jag aldrig mer kommer loss. Fast så kommer det inte att bli. Det kommer bli att jag intalar mig själv att jag ska borra ner huvudet i kudden men istället så hamnar jag med vänner och utforskar landskap fulla av pilsner och doftsprit. Jag fick det att låta fint om inte annat. Dessutom är det fan så mycket roligare än att borra. Att hamna på ett ställe och vara öppensinnig som en turist och hamna bredvid en snubbe som man aldrig träffat innan, aldrig kommer träffa igen, pratandes om något som jag aldrig kommer prata om igen. Jag menar, hur många åker till Sunny Beach för att diskutera turkiska arméer?

Jag ska försöka mig på något nytt. Eftersom att jag läser Kallebabys blogg så förundras jag inte bara över hans texter utan även över att han lyckas smälla in ett youtubeklipp i inlägget. Ren jävla magi. Idag vill jag härmas men snubben är upptagen på msn. Därför ska jag försöka lösa det på egen hand. Det här skriver jag innan försöket (nähe?!). Nu lägger jag på, ni märker om det lyckades eller ej. Hej.