Den alternativa synen på en frukt

Idag är det fredag. Tänk att en veckodag kan vara förknippad med så mycket glädje. Man lägger ifrån sig tyngderna man bär på sina axlar hela veckan (som man dessutom inte blir starkare av, skumt) och ersätter dessa med ett glädjeskutt till höjden av tre juicepaket. Staplade på höjden. Utöver dessa glädjeskutt så blir det nog till att glida runt i Kungälvs glamourösa nattliv ikväll. Borta bra men hemma bäst. Och om inte bäst så i alla fall bekvämast. Komfortabla fyllor, det låter det.

Jag förundras gång på gång över hur otroligt skitful den här bloggen nog är. Men går jag in på fliken "Design" så slutar det med att jag yr ramlar av stolen. Och det förbättrar knappast det hela. Se det här som ett panikartat rop på hjälp!

För övrigt har jag börjat lyssna tvivelaktigt mycket på Mörbyligan. Jag menar, hur många kan man börja snacka Mörbyligan med egentligen? Jag är chanslös från start. Självklart är det inte mig det är fel på utan det är alla andra som inte vet bättre. När radion tvångsmatar oss med musik som ingen egentligen tycker om så låter jag mig inte luras. Tråkigt nog tror jag att Mörbyligan vann en rockbjörn för längesen men det var annorlunda då.

Ett blogginlägg om komfortabla fyllor och "det var bättre förr-resonemang", plötsligt känner jag mig väldigt gammal.