Den alternativa synen på en frukt

Jag har suttit och pluggat religion i två timmar nu innan det var dags för det här. Se det som en varning. Mina tankar om det mest oväsentliga du kan tänka dig galopperar genom rummet medan jag sitter och blickar ut över ett skrivbord som lika gärna hade kunnat vara ett förvaringsutrymme för glas. I samma stund fylls jag av en trötthet som kan liknas vid en hatt. En hög hatt. Denna hatt lyfter jag på och lägger åt sidan för att kunna fortsätta mitt spatserande utöver tangentbordet. Fast kanske är det snarare ett fumlande i mörker som det kan liknas vid denna kväll?

Gårdagens inlägg behandlade ämnet sparris. Det känns sunt. Att det sedan dök upp på vårat middagsbord idag ser jag som ett tecken på att Gud finns. Att jag ljög nu och att det i själva verket inte fanns någon sparris vid vårat middagsbord idag borde då vara det slutgiltiga beviset på att Gud inte finns? Jag skulle nog ha skrivit blogginlägget innan jag pluggade religion märkte jag nu. Jävla sparris.

Även om jag egentligen är en förespråkare för inlägg långa som lastbilar så finns inte orken riktigt där idag. Att jag dessutom känner en enorm tidspress eftersom att jag håller folk uppe gör inte det hela bättre. Det här är helt enkelt bortförklaringar som ska få er att acceptera att jag inte skriver speciellt mycket idag. Godnatt.