Mitt sätt att säga adjö
Jag tror (och någonstans så hoppas jag) att det här kommer som en chock. Det här är ett avsked. Det här blir det sista jag skriver innan jag lämnar den här bloggen. Var sak har sin tid, jag har min. Det har varit som en bussresa på slingriga vägar, men chauffören har alltid varit lika glad. Likt en bussresa så finns det alltid en slutstation. Det är den vi har nått. Och det är inte Kärna Korsväg.
Nej, det blev inget bra. Vad jag försöker säga är.. jag ska till Köpenhamn imorgon. Därför kommer jag inte skriva på några dagar. Med andra ord är allting som vanligt. Mitt lustiga försök att få det till något annat blev tämligen misslyckat. Uselt. Det skiter jag i. Om jag tar bort det så måste jag skriva en ny inledning och dessutom framstår det här stycket som överflödigt, vilket det förvisso är, men ändå.
Vad jag ska göra i Köpenhamn? Jag ska hålla en föreläsning om det danska språkets utveckling och även dess framtida avveckling. Jag ska även be varenda dansk att "håll så din keft" på ett mindre vänligt sätt. Jag ska inte vara iklädd basker. Däremot ska jag prata vegetarianism med vardera pölseman. Jag ska skalla hela stan tillbaka till medeltiden samtidigt som jag gör någonting annat. Jag ska förklara för varenda fotbollsintresserad att Bendtner är en bättre version av Zlatan.
Transport: Säfflebussen
Boende: Femstjärnigt hotell
Snubben som fick ihop den ekvation var inte dansk. Han skrev inte heller låten Kriget med dig själv. Jag pratar om Fred. Jag tycker för övrigt att kombinationen är genial. Som en på jobbet kunde konstatera så tar fotbollstjärnor, och även Iron Maiden, bussen när de är ute och far. När det kommer till boende så finns det ju egentligen bara ett alternativ. Jag räknar med en viss standard när jag är ute på ärenden. Om man arbetar så hårt som jag gör med att göra världen till en bättre plats så är det minsta man kan begära ett bättre hotellrum. Med en stor minibar (hoho).
Jag åker inte enbart dit för att befria danskarna från deras monotona vardag. Jag gör det också för att bevittna något som kan kallas årets spelning. Jag ska närvara när Gogol Bordello spelar på Store Vega. Jag har inte slutat studsa sen sist jag såg dem. Det kommer bli helt fantastiskt. När jag säger zigenarpunk så håller folk hårt i plånboken. När folk säger zigenarpunk till mig så slänger jag fram plånboken och lämnar landet, dessutom med glädje. Det tycker jag är fint.
Nog om Danmarksresan och dess kringaktiviteter. Jag tänkte leverera två citat som förtjänar att nå ut till allmänheten.
Min bror testar formell klädsel och ser sig själv i spegeln med skeptisk min och utbrister: Jag ser hemsk ut i den här!
Mor svarar: Det spelar ingen roll vad du tar på dig...
Moderlig kärlek eller syftningsfel? Mor har fortfarande inte lyckats slingra sig ur det hela.
Citat två hördes när jag åt en njutsam kebabtallrik på sketna duken tidigare idag.
Svenske byggarbetaren till sin polske gästarbetare (på knagglig engelska): Do you have kebabpizza in Polen?
Lysande.
wow Henke, din blogg borjar likna min nu med detta meterlanga inlagg :D
Din mammas kommentar var klockren!
Jag är förlorad i kriget med mig själv om du inte omgående drar tillbaka det katastrofalt dumdristiga påståendet "Bendtner är en bättre version av Zlatan". Förresten, varför omnämns aldrig Rosen, Pekka eller Erlingmark på bloggen?
Mvh Ilsken