Den alternativa synen på en frukt

Dvala. Ett ord som inte får min hjärna att trigga igång för fem öre. Jag ser bilden framför mig av hur jag råkar ut för det klassiska mardrömsscenariot att jag råkar tänka så hårt att hjärnan trycks ut genom öronen och lägger sig i handen på mig. Den har en sådan passform som gör att man tvunget måste börja bolla med den. Från vänster hand, till höger hand. Så fortsätter det i en lång stund. Sedan får jag ett totalt break och kastar den rakt genom fönstret och den glider genom luften med sina vingar av kunskap för att sedan landa hårt som sten i huvudet på första bästa konstapel. Jag förs iväg till en cell som är full av madrass och förstår att det antagligen var där jag skulle hamna senare iallafall. Med eller utan hjärna.

Det mellanrum som ni ser på eran skärm är den tid som det tog för mig att hämta ett par öronproppar. Skrämd av scenariot jag målade upp så har jag nu två gula ting gjorda av mjukt material skönt åtsittande i vardera öra. Jag är förberedd. Ni kanske undrar vad jag sysslat med sedan senast? Antagligen inte, men ändå. Jag har varit instruktör i en mängd olika kurser. Jag kan bland annat delge enorm expertis inom ämnet origami. Att få en livlös servett att byta skepnad och senare inta en tysk formation är sådant som förgyller min dag på flera vis.

Mitt bankomatkort är förstört. En spricka lång som en period i hockey sträcker sig längs kortet och bildar ett problem som kortläsarna vägrar lösa. Det resulterar i sin tur till minskad försäljning på alla mathak i trakterna runt Borås. Jag har inte några siffror i huvudet, fast det spelar ju förstås ingen roll så länge öronpropparna sitter i.

Om jag skulle vara hemsk nog att skriva ner dagens outfit i bloggen? Det vore ju intressant. Jag har nämligen en tröja som är mäktigare än hela den turkiska armén. Den är stoltare än en nybliven far till ett nyblivet barn. Stygnen är sydda med sådan precision att man häpnar. Namnet på ryggen är det finaste som finns. Klubbmärket är vackrare än solen. Jag har på mig min Arsenaltröja. På ryggen står det Adebayor. Det blir inte större om jag så använder samtliga mina tår.

Tillbaks till dvalan.