Den alternativa synen på en frukt

Märkte ni att mitt förra inlägg så lika oorganiserat ut som min morgonfrisyr? Det gjorde jag. Hur hårt jag än slog på enterknappen så blev det fan inget litet skutt ner i banan. Det blev bara en stor klump. Vanligtvis kan man skriva skitsnack om man bara delar upp det i små, små delar. Om man istället lägger all skit på hög så luktar det bara illa. Det här är ett tips som ni inte ska ta med er i det verkliga livet. Fungerar bara i bloggform. Min nuvarande bloggform är som ni säkert märker tämligen usel. Jag skriver ungefär lika ofta som Mellberg väljer det korta alternativet. Skillnaden mellan mig och Mellberg är att när jag väl tar tag i det hela så blir det världsklass, det blir det inte när Mellberg agerar. Han må ha bra skäggväxt och kompetenta älgkliv men allra bäst är han på att förstöra satelliter.

Bloggkuppen känns som en sådan rubrik som man tar fram som ett desperat försök för att locka sina läsare. Delvis sant. Jag lyckades få se antalet idag för första gången på länge och inser att min blogg inte kommer få mig att synas i HäntExtra den här veckan heller. Dock så är det ju en enorm bloggkupp jag gjort också. Jag har valt en ny webbläsare för att försöka komma runt mina problem med skithögarna som jag så vackert beskrev i det som förhoppningsvis ska vara stycket ovanför. Är det bara toppen av ännu en hög med skit så kan jag lika gärna lägga ner. Om inte ens den ansvarige orkar med att kika på det hela så får bloggen och jag gå skilda vägar. Självklart kommer det bli en enormt påkostad återförening när det känns rätt men när det blir vet ju inte jag.

Vi lämnar katastroftankarna och beger oss vidare på livets stig. I fredags var det en utekväll som var sällsynt bra. Dagen efter blev det ingen repris, skönt det kanske. Kvällen var dock trevlig ändå. Där besparade jag er alla detaljer, ni slapp höra att jag var så bra på blackjack att dealern säkert var mer skärrad än hela Tottenhams backlinje, ni slapp höra att Lasu kom förbi med en vän och förgyllde en på förhand rätt så utdömd lördag. Varsågod.

I nuläget är jag en israelisk halvlek ifrån att få in en trippel. Det är när man anar seger som man istället för att glädjas, väljer att riktar ilska mot sin feghet när man valde insats. Så även denna gång. Min surt förvärvade guldpeng förvandlas förhoppningsvis till en fin hundring (för ordvitsarna så hittas en sådan på Guldfynd) men jag blir inte mycket gladare för det. Tänk om jag istället satsat min lillebror, då hade jag fått nio lillebröder till. Plötsligt känns hundringen som en schysst deal igen. Lite belgisk filosofi fick ni där i ett odds-scenario. Enkelt förklarat, är du missnöjd så sätt det i ett annat perspektiv så kan du inte ens vara missnöjd längre. Tror filosofen hette Ed de Goey, för att få de fotbollskunnigas hjärnor att trigga igång.

Håll nu tummarna för att det är styckeindelat den här gången. Annars dr