Den alternativa synen på en frukt

Måndag idag. Arbetsdagen var inte så tuff som den borde vara en sådan här dag. Trots min gnälliga natur så tänker jag inte klaga över det. Bara göra ett kallt konstaterande innan jag traskar vidare längs min hjärnas stig. Istället för blomster och vackra hallon så pryds kanterna av taggbuskar och en och annan stubbe. Nej, så är det visserligen inte heller. Men det lät bra. För att spinna vidare på välljudande kreationer så kan jag meddela att jag funnit mycket ny spännande musik att lyssna in mig på. Fast många gånger är musiken allt annat än ny. Det är å andra sidan många gånger en fördel om det är mitt intresse man vill fånga. Är det istället diverse skurkar man vill fånga så får man leta vidare på annan ort. Det var inga sådana bekännelser jag syftade på när jag slumpmässigt lottade fram en rubrik ur skrivbordslådan här hemma. En genomgång av innehållet i min skrivbordslåda vore ju guld ur ett läsarperspektiv. Dessvärre har jag inte en skrivbordslåda. Jag har däremot en känsla som säger mig att det kan bli det just skrivbordslådan som tituleras "årets julklapp" när det här årets julrusch har jag lagt sig. Jag ska åtminstone snickra ihop sådana och ge bort till hela min albanska del av släkten. Det blir inte många lådor det. Nåja, de är ändå inte lika bra som mig på att hålla låda (just nu hämtar jag andan efter ett litet flickaktigt fniss som vägrar ge med sig). Att Håkan Mild är vår tids största inom ämnen såsom fackjournalistik och hundpromenader känner ju alla till. Men att han även var en hejare på bangolf kanske färre känner till. Att det heter spik när man sätter bollen med ett slag beror helt enkelt på nämnde Håkan. Det var nämligen som så att Håkan satte banrekord på Borås bangolfbana användandes en spik istället för klubba. Det var årets Håkan Mild anekdot det, åtminstone på den här bloggen.