Den alternativa synen på en frukt

För precis två år sedan, på dagen, så satt jag någonstans i Thailand och slängde i mig en pad thai med tillhörande öl. Idag återvände jag till jobbet efter två veckors semester och ägnade lunchen åt att äta en pad thai, på Vita Fläcken. Semestern jag återvände ifrån innehöll spännande resmål som Finspång och Hjällbo. För dem som inte är världsvana nog kan jag meddela att det INTE är städer i Thailand. Dessutom innehöll min lunch inte heller några ölinslag. Sådana tankar ger en perspektiv på livet samt tillhörande smäll på käften, allt till priset av ett. Fan vad bra.

 

När jag lyfte på det här gamla liket och ruskade om det lite lätt för att visa upp det för allmän beskådning så var det den trogna skaran från förr som minsann tittade fram och gav respons. Min målgrupp (som jag skrämt bort nu?). Då kunde man skriva om H-husets gröna stolar och nå igenkänningskänlsan på ett kick. Vad skriver man om nu för att få samma effekt, styrräntan? Och hur fan skriver man om den i så fall? Prestationsångesten över att bara skita ut något i textform blir ju inte mindre om jag dessutom ska behöva skriva om styrräntan. Den vill jag fan inte skriva om.

 

Eels underhåller mig från högtalarhåll. Ett fantastiskt bandnamn. Vanligtvis när något band ligger inne på ett jävla bra namn så har all kreativitet som krävdes för att värka fram det hela gjort att musiken i sin tur är.. skit. Det är synd. Om någon undrar vad man lyssnar på för tillfället så vill man ju kunna klämma ur sig något som låter hippt. Bildar jag band ska det heta Styrräntan. Det är ett dåligt namn och då kanske musiken trots allt blir bra? Logiken måste ju fungera åt andra hållet också. Annars blir det inte logiskt. Om inte musiken blir bra får man odla skägg och byta till ett bra bandnamn. Då går det hem ändå.

 

Om ni vill dela med er av era tankar om styrräntan. eller kanske rentav har andra ämnen som ni tycker bör tas upp så välkomnar jag er att ta den diskussionen i kommentarsfälten. Tänk bara att hålla det på en låg nivå, det är ju trots allt styrräntan vi pratar om. Ja, där kom ordvitsen. Denna gång var man tvungen at läsa hela vägen till slutet för att få ta del av den. Förlåt.